Jakten på den viktiga berusningen
I dag såg jag ett gäng prepubertala små liv iklädda smaklösa kläder som förde tankarna till ett epilepsianfall. De gick bakom Grubbeskolan och hade på något sätt fått tag i folköl som gissningsvis skulle konsumeras under något patetiskt försök till fest så här på fredagskvällen. Magisternerven i mig kändes av och jag letade instinktivt efter en linjal att klappa till gossarna med. Men, vi ska kanske inte vara för hårda. Vi har ju alla varit där kan jag känna.
När man var 15 år gammal var det minsann ett projekt att styra upp alkohol. Jag tycker att vi kan sammanfatta de hela med ett ord: planering. Nu när man är långt över 20 och barnlös så kan man ju utan minsta bekymmer styra upp en spontanfylla vilken kväll som helst. Det är ingenting som stoppar en annat än vissa moraliska förpliktelser (som man i den här åldern har lärt sig tysta effektivt). När man var 15 så hängde allt på att hitta en utköpare, eller "källa" som det kallades på Tegs Centralskola. Det kunde ta flera veckor att lyckas prångla ut ett sexpack Norrlands Guld 3,5 som senare gömdes på väl valda ställen där ölen blev mer ljummen än vad man trodde var möjligt. Men fan vilken gemenskap och vilken känsla det var när man väl lyckades. Osäkra och auktoritetssökande tjejer fanns det gott om i ettan på gymnasiet, det gick helt enkelt inte att misslyckas.
Satan vad gammal man känner sig ibland.
/Magnus, en man med en tydlig ålderskris just denna kväll.
Vem minns inte Böles och folköl från bodegan på Haga.
I Vindeln var det lätt men jag känner mig gammal ändå!