Banketten i punktform + poesi som ligger i tiden
Jag var så jävla bakfull inledningsvis och pallade inte med att basta som ni övriga finnjävlar gjorde. Simon och jag hade värmt upp kvällen innan med ett patenterat kvinnoföraktseminarum som satte sina spår. Men likt en rutinerad lettisk alkis på färjan över från Riga kom jag snabbt igen. Det blev riktigt bra efter att MMA-Mackan styrt upp synnerligen elaka lakritsshots åt gruppen. Nödvändigt och gott på samma gång, lite som Hannibal Lecter resonerar kan jag tänka mig.
Jag erkänner på en gång: det var jag som valde käket från thaimenyn där under planeringstillfället hos MMA-Mackan. Den ena rätten var riktigt bra och den andra klart sämre. Skillnaden var lite av samma som Nicklas Bendtner vs. Jermain Defoe, den förstnämnde har hetta och sting i sig medan den andra är mer som en klick uppstekt havregrynsgröt. Jag tar på mig detta och citerar samtidigt Håkan Juholt, "jag visste inte".
Prisutdelningen var en riktig hit trots att två pristagare helt enkelt vägrat hedra oss med sin närvaro. Det här slipper ni inte undan ska ni veta. Det kommer att bestraffas. Brink har redan ordnat med tjära från jobbet och på torsdag drar jag och Nordström och hämtar beställningen på fjädrar.
Utgången således. Organisationen kring vilka färdmedel som skulle användas från lokalen till Allstar var helt fantastisk och bar en minst sagt grekisk prägel. Men vi kom i alla fall dit till slut. Utanför Allstar träffade undertecknad på en kursare och hans polare som var så jävla CP till beteendet att jag helst ville sätta ett magasin djupt in i ryggraden på dessa satser som deras morsor borde ha svalt. Om ni inte tror mig och tänker "men fan Mange, nu överdriver du väl ändå?", tveka då inte en sekund att kontakta PRAO Henke. Han stod bredvid och kan vittna om deras beteende som bar spår av djungelaporna på Madagascar, om det finns sådana där.
Utgången således. Vi kan säga så här, KIF håller verkligen högre klass än resten av den här stan. Vi borde verkligen ha gått på Invito kan jag i efterhand tycka. Där får man uppskattande blickar p.g.a. sin omsorgfullt knutna slipsknut. Det får man inte på Allstar. Där får man i bästa fall hepatit C eller syfilis. Jag, PRAO Henke och Tomas landade till slut på Bishops. Tomas var enormt nära att bli utslängd men vi snackade oss ur det. Bra för oss.
Väl medveten om att det här inlägget redan är alldeles för långt så kom jag på att trycka in en dikt från den nyblivne nobelpristagaren i litteratur, Tomas Tranströmer. Vi kan passa på att utbilda oss lite när vi ändå är på gång. Den heter "Storm" och passar jävligt bra just i dag:
"Plötsligt möter vandraren här den gamla
jätteeken, lik en förstenad älg med
milsvid krona framför septemberhavets
svartgröna fästning.
Nordlig storm. Det är i den tid när rönnbärs-
klasar mognar. Vaken i mörkret hör man
stjärnbilderna stampa i sina spiltor
högt över träden."
/M som i magistern.
Jävlart vad intresserad jag blev av din klasskompis. Toppar det vänstertjejen som trängde sig i kön inne på max? Vi kanske skulle köra en torsdagsklubb som eftersnack.
Nja, det var inte min klasskompis som var dryg, det var hans tre polare som tydligen inte kan hantera en stor stark till maten. Kvinnan i sällskapet var extra dryg. Såklart. Jag efterlyser ett inlägg om trängningen inne på Max, det är där man på allvar kan tänka sig att döda. Måste dessvärre banga på torsdagsklubb, har tenta på fredagmorgon.
Aha, jag missade att det var hans polare som var stökiga.
Jag skulle nog tvingas till censur av det vi sa till varandra inne på max. Jag och MMA var dock rörande överens om att hon hade tur att vara tjej, en kille hade inte överlevt länge med det där beteendet. Vi tar det över en kall nån gång eller varför inte på gammliavallen. Blir nog bäst så.
