Boys for mens work.
1990 var ett bra årtal. Innan A-teens, Idol och Peter Jihde. När posten var en riktigt post och tågen höll tiderna. En oförstörd värld. Pojkar födda 1990, är dock en annan femma. De har inte fått hår på bröstet, har kondisen kvar och kanske har pojkarna i IFK Umeås P-90 ett par trevande skäggstrån att rycka i medans dom undrar vad som hände.
Dagen till ära bjöd umeås favela, Tomtebo, på sidregn. Riktigt glidtacklarväder. Pojkarna skulle skiljas från männen, agnarna från vetet. Och som vi gjorde det. Första halvlek är bra. Riktigt bra, vi släpper bara till en halvchans där dom fixar en frispark 15-20 m från mål. Pojkspolingen träffar stolpen efter att en av dagens hjältar iskallt släppt förbi bollen, Burväktar-Brink himself. I det blöta gräset tvingar vi sedan killen i det andra målet att göra rätt för sig. Distansskott. Nickar. 0-0 i halvtid men pluspoäng och guldstjärna till Kasas krigare.
10 min in i andra halvlek får Zeb Macahan sitt andra gula. 6 man. Vi kör på, pressar högt och håller bollen länge på rätt sida av planen. Rätt som det är kommer Lars fri och fäls. Ryssen som dömer visar som väntat dåligt omdöme och stjäl en straff samtidigt som han pekar på straffområdslinjen. Frisparken av Bra-Erik är poesi. Roberto Carlos och Juninho. Typ. Utsida i målvaktens burgavel. 1-0.
Det är dock nu man inte kan ta en pojk a la 1990 för en mans jobb. En halvchans på 5-6 minuter, de små liven är trötta nu. Badass-Andre vill inte att Zeb ska vara värst så han fixar givetvis sitt andra gula och en frispark på straffområdslinjen. 5 man. Den räddas av en framrusande Edward och efter det blåser ryssen av matchen motvilligt efter väldigt väldigt lång "fergietime".
3+ Får kribergsbröderna.
2+ Resten
1+ Röda korts tuffingarna
Vi får la se om Korpen-Kim bjuder oss på slutspel eller inte. Undertecknad ringer och kollar det första jag gör i morgon.
Boka in den 15 oktober nu! Preliminärt. Det ryktas bankett och stordåd, hela dan.
En dumflinande J som i Ji Sung Park
